okej jag vet inte riktigt hur jag ska börja. men jag ska försöka förklara så bra som möjligt så det inte blir fel... detta är inte lätt att skriva, men jag känner ändå att jag vill göra det eftersom att ni är några stycken som läser min blogg och om jag inte förklarar så kommer jag antagligen att få en hel del frågor och "kritik" osv kring detta. så jag ska som sagt försöka att formulera det så bra som möjligt och sen är jag tacksam över om jag inte får påhopp eller något. för jag kommer inte orka läsa det och jag kommer inte ta åt mig. men läs detta inlägget och ställ era frågor efteråt isåfall!

som ni vet så har jag gått på ett speciellt kostschema i drygt en månad och det har gått bra, jag har följt precis allt till 100% och det fick jag även bekräftat när jag var på återbesök hos min kostrådgivare i fredags. MEN sen ungefär en vecka tillbaka har jag inte mått alls bra. jag har somnat sent några kvällar i rad (sent för mig är efter 23:20 typ...) som ni kanske har märkt, jag har inte lagt upp några bilder från gymmet. utan endast några på typ celsius, kvarg, kyckling, men annars mest på mig själv liksom. och anledningen till detta är för att jag inte kommer att fortsätta med kostschemat. om jag hade följt det till punkt och pricka hade jag kunnat tävla redan i vår/sommar, faktiskt. jag blev självklart jättetaggad och glad när jag fick höra det, men inget är värt det om man inte är lycklig. och jag verkligen inte mått bra det senaste. jag har varit ledsen och nere varje dag. och det har inte hänt något personligt, alltså har inte bråkat med någon, inte förlorat någon nära vän eller något sånt. utan det har varit på grund av stress. jag har verkligen bara velat ligga i sängen hela dagarna. och förutom att gå i skolan så har jag inte gjort mycket mer.

som ni såg i måndags till exempel - jag hade en hel lista (det jag printade var ungefär en tredjedel, ni fattar om ni ser inlägget) på massa saker jag skulle hinna göra igår. och så har nästan varje dag varit för mig. visst, inte på helgerna, men det är också för att det är enda gången jag verkligen har kunnat koppla av, därför har jag inte heller orkat göra något med några kompisar. jag var varit jättesliten och helt utslagen. jag har varit så himla låst vid detta kostschemat, att när jag åt ett äpple i lördags på morgonen (ska inte gör det då egentligen) kände jag mig så himla dålig, eftersom att det inte ingick i mitt kostschema att äta ett äpple på förmiddagen.

och så ska man verkligen INTE känna. mina föräldrar blev oroliga när de hörde detta och därför har jag pratat med dom om detta och de tyckte också att detta var ett bra beslut, för de vill såklart att jag ska må bra. och JAG VILL må bra!! jag har inte ens orkat träna för jag har inte haft någon motivation alls till det. jag har inte tyckt att något har varit roligt. i helgen tvingade jag mig själv till gymmet och det kändes väl lite bättre när jag väl var där men träning ska vara ROLIGT, man ska träna för att man VILL det, och inte något annat. därför har jag inte tränat måndag, tisdag eller onsdag (alltså idag) denna veckan. jag har inte hunnit helt enkelt med tanke på att mina dagar oftast börjar intensivt vid sju på morgonen och inte förrens tio, halv elva kan jag lägga mig i sängen på kvällen och koppla av några minuter.

sen jag började med mitt kostschema har mina dagar varit nästan exakt likadana, från dag till dag, varje vecka. jag går upp tidigt för att antingen träna eller plugga innan skolan. sen går jag kanske i skolan till fyra och efter det ska jag plugga, duscha, träna, kanske fixa matlådor, plugga mer, planera morgondagen, packa upp, packa ner, äta osv. listan kan göras låååång. och de första veckorna med nya kostschemat, då hade jag inte alls så mycket i skolan som vi har nu, men vi har flera prov och även några inlämningar nu. och jag känner att - jag kan inte lägga såhär jävla stor press på mig själv som jag har gjort de senaste veckorna, för det funkar inte i längden. jag ska göra mig själv stolt, jag ska må bra, jag ska vara glad. har jag varit det? NEJ. jag har gråtit varje dag nästan, inte orkat göra något, varit arg och tjurig, börjat gråta över massa småsaker. jag har helt enkelt lagt FÖR MYCKET fokus på kosten. och ska man prestera bra på både gymmet och i skolan, samt hålla humöret uppe, då funkar inte det. så jag har funderat några dagar och igår bestämde jag mig för att jag ska skjuta fram tävlingen. jag ger alltså INTE upp. jag kommer fortfarande äta nyttigt men ändå äta sådant som jag är sugen på. jag kommer äta när jag är hungrig, istället för att jag måste tänka "nej jag får inte äta förrens om en timma". är jag sugen på godis en fredagkväll så kommer jag äta det. dock ska jag ju självklart försöka att bara äta det en gång i veckan. pizza och annan snabbmat då? kommer jag troligen inte äta så ofta med tanke på att de andra i min familj aldrig gör det heller. det är väl typ om ingen orkar laga mat, men det händer i stort sett aldrig.

men jag har ju hållt mig från godis, pizza, chips, läsk, fika osv i snart en och en halv månad, så jag känner att jag ska försöka att inte äta det på ett tag heller. alltså ha typ som "nyttiga" dagar. men jag kommer nog inte sätta något mål på när jag får äta godis igen. utan är jag sugen på det en fredagkväll, då får jag äta det, till en måttlig mängd.

jag kommer även ta med matlådor till skolan de dagar då jag VET att det är äcklig mat eller mat som jag av någon anledning helt enkelt inte vill äta. då ska jag försöka att ta med mig till exempel nötfärs/lax/kyckling och ris istället! för annars blir det att jag inte äter någonting och det är verkligen inte bra. sen äter våran familj väldigt bra mat hemma. vi har aldrig chips, godis eller glass hemma i köksskåpen, om det inte är för att vi har haft gäster kanske eller något sånt. men det är inte så att mamma köper hem det varje fredag liksom eftersom att ingen knappt äter det! isåfall går jag och köper det själv om jag blir sugen. jag kommer även ha mer tid till träning, om det inte kommer plugg före såklart, för skolan måste gå först. men jag kommer inte behöva lägga ner tid på att stå och fixa mat i flera timmar på söndagen. för dom timmarna kommer att gå åt plugg och att träna på gymmet istället.

när jag tog detta beslutet, så kände jag att klumpen i magen lättade lite och jag bär nu inte heller en lika tung börda på mina axlar. så det känns skönt, jag känner mig faktiskt lite gladare. och jag har absolut inget behov av att få äta godis osv. jag kommer fortfarande använda en del kosttillskott, som till exempel casein och proteinpulver. och någon gång kanske jag äter nötfärs och ris till middag, eller kyckling och ris till lunch! ni fattar?

men det jag känner främst är att - jag är 17 år, nu har jag testat att börja dieta inför att kunna börja tävlingsdieta, eller hur man ska säga? så jag vet att jag kommer klara det MEN det får bli när jag har flyttat hemifrån och har ett jobb, inte går i skolan osv. för jag tänker absolut INTE ge upp min dröm. det vägrar jag att göra. men jag känner att resan mot målet ska vara rolig så man känner att man är stolt och nöjd och kanske vill göra det flera gånger liksom. det ska vara något man ser tillbaka på och tänker "gud vad roligt jag hade, skulle vilja göra det igen någon gång", inte "usch vad jobbigt det var, vad dåligt jag mådde".